2 maj 2010

1:a maj i Uppsala. En stämningsbild.

Cecilia Viklund













Vänsterpartiet möts i Slottsbacken, och det blåser polarvindar. Det är en grå stund efter en avslagen lunchtimme. Kommunalråd, landstingsråd talar. En svartklädd kör av unga veganer sjunger. De medelålders står i backen och klappar vid alla utrop om att störta alliansen i höst. De medelålders halvkulturella, i par och grupper, och några ensamma som delar ut tidningar. Marken är full av glassplitter.
En flicka går förbi på cykelbanan, med ett borttappat ansiktsuttryck och de svarta nylonstrumporna sönderslitna vid sidan av högra knäet. Politik, kamrat, det är att vilja nåt. Vi måste laga det stora hål i välfärden som rivits upp, säger kommunalråd, säger landstingsråd. Vi måste sy igen den här revan. Och det är allt.
Och sedan ska det sjungas, om att vi är tusenden som har byggt upp det här landet. Var är de tusenden, kan man undra? Var är industriarbetarna, städarna, hantverkarna, hemtjänstbiträdena, vägbyggarna, butikspersonalen, busschaufförerna? Inte är de här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Endast kommentarer undertecknade med namn publiceras.