Göran Dahlgren
Det finns en debatt i Frankrike när det gäller de
fransk-afrikanska relationerna. En falang hävdar att Frankrike har dragit sig
ut ur Afrika, att det har lämnat bakom sig traditionen med stöd till
tvivelaktiga diktatorer, organiserandet av statskupper med hjälp av legosoldater,
gödandet av korruption och bedrivandet av skumraskaffärer.
Andra menar att inte så mycket har förändrats. Det finns
fortfarande strategiska råvaror som franska bolag utvinner, de gamla kolonierna
kan fortfarande i många fall sägas ledas av envåldshärskare. Den
demokratiseringsprocess som försökts igångsättas har inte gett några särskilda
resultat.
På senare tid har den senare falangen kunnat stärkas i sin
övertygelse. Frankrike har intervenerat militärt ett flertal gånger, i Mali i
januari 2013 (Opération Serval) och i Centralafrikanska republiken i december
2013 (Opération Sangari).
Speciellt interventionen i Mali anses vara en vattendelare.
Den har verkat opinionsbildande för en ökad aktivitet för franska intressen i
Afrika och har lett till en större legitimitet för fransk närvaro. De som velat
ha fortsatt starka band mellan Frankrike och Afrika har vunnit mark.
Det var i januari 2013 som Frankrike beslöt att militärt slå
ned ett uppror i norra Mali. Tuareger och en salafistisk rörelse hotade att ta
över hela Mali. Operationen (”Opération Serval”) varade till och med juli 2014.
Frankrike mobiliserade styrkor från flera militärbaser i regionen och stoppade
rebellernas framfart. Insatsen lyckades väl och ett val hölls i juli 2013.
De som hävdat att Frankrike inte längre har militära mål i
Afrika kan därför sägas ha fel. Organisationen ”Survie” som tillhör de mest
envisa belackarna av fransk neo-kolonialism i Afrika menar i boken ”Françafrique, la famille
recomposée” att den franske presidenten François Hollande nu fortsätter traditionen med nära band till
Afrika. Trots att FN, EU och andra afrikanska stater medverkar på ett eller
annat plan (t.ex. deltar även Sverige i Mali) så är Frankrike ledande. Ett flertal
toppmöten med afrikanska ledare har hållits i Paris och rollen som ”Afrikas
gendarm” som kritiserats har återtagits.
Survie anser att de nära relationerna mellan Afrika och Frankrike har utvecklats men i grunden inte förändrats. ELF-skandalen, berömd för att ha avslöjat oljebolaget ELF:s ljusskygga verksamhet i Afrika och de olagliga transaktionerna mellan franska politiska partier och diktatorer i Afrika, ledde till att bolaget fusionerade med ett annat bolag, Total, och lades ner. Total, å sin sida, är inte specifikt intresserat av Afrika utan är ett internationellt bolag med intressen i hela världen.
Men verksamheten finns kvar i Afrika. Globaliseringen har öppnat för konkurrens vilket gjort att marknadsandelarna minskat men eftersom ekonomierna i Afrika växer så har vinsterna bestått.
Hollande har börjat skapa sitt eget nätverk i Afrika menar
Survie, precis som Chirac och Mittérand gjorde före honom. En eventuell
tacksamhetsskuld från de hjälpta länderna Mali och Centralafrikanska Republiken
kan leda till nya kontrakt. Att få tillbaka vad man satsat är en vanlig tanke i
sådana här sammanhang.
Frankrikes inflytande har således ökat militärt och
diplomatiskt. Ekonomiskt kommer det nog också en positiv effekt med tiden
eftersom banden har förnyats.
Mali-interventionen var en fransk militär seger, men framför
allt, en propagandaseger. Frankrike framstår som oumbärligt i regionen när det
gäller kampen mot terrorism. Även insatsen i Centralafrikanska Republiken ser ut
att åtminstone inte bli något fiasko.
Hur det utvecklas i framtiden för Frankrike i Afrika är
svårt att sia om. Nya operationer för att upprätthålla stabiliteten har
igångsatts. Hollande har sagt att Frankrike inte längre styr över vem som leder
de gamla kolonierna i Afrika.
Nedmonteringen av ELF och bortdöendet av det gamla gardet som verkade i
Afrika sedan De Gaulles tidevarv har inneburet att de flest bedömare anser att
nya tider har inträtt, med mindre fransk inblandning. Survie tycker annorlunda.
Återstår att se vem som får rätt. Förmodligen ligger det något i bådas
ståndpunkter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Endast kommentarer undertecknade med namn publiceras.