17 oktober 2016

Om nouchi och camfranglais

Göran Dahlgren

Frankofoniförespråkaren ska inte bara bekämpa engelska och ignorera och köra över de traditionella afrikanska språken. De måste också hantera alla de blandspråk som uppstår, t.ex. på arbetsplatser (gruvor, plantager), i arméer eller i slumområden.

Dessa blir oftast inte så vitt spridda. De uppstår när det finns ett behov för ömsesidig förståelse mellan människor av olika härkomst och språk. När det behovet försvinner upphör också språken att användas och de dör ut.

En typ av blandspråk är de som utvecklas av kriminella och unga i syfte att skapa ett språk som utomstående inte förstår. Det kan röra sig om att utestänga polisen (i kriminellas fall) eller att förhindra att vuxna förstår vad man säger (hos ungdomar).

Två sådana språk är nouchi (i Elfenbenskusten) och camfranglais (i Kamerun). Dessa språk är ”kryptolekter” (cants på engelska) som skapas av ungdomar och kriminella: Sasha Newell ägnar i boken ”The Modernity Bluff. Crime Consumption and Citizenship in Côte d’Ivoire” betydande utrymme åt uppkomsten av nouchi i slumområdet Treichville i Abidjan i Elfenbenskusten;  i ”Camfranglais. The Making of a New Language in Cameroonian Literature” skriver Peter Wuteh Vakunta om språket camfranglais och metoderna som används av utövarna för att skapa det nya språket.

Nouchi uppstod hos kriminella i Abidjans förorter på 70-talet för att den lokala civilklädda polisen inte skulle förstå vad de sa. Camfranglais å sin sida skapades av ungdomar i högstadiet och gymnasiet som ville att vuxna och lärare hölls utanför deras angelägenheter. I båda fallen är franska grundspråket; det ger syntaxen och det mesta av ordförrådet. Vissa ord krypteras dock vilket innebär att en synonym från ett annat språk sätts in som ersättning för det franska ordet. Dessa ord hämtas från andra språk; det kan röra sig om afrikanska språk eller om engelska. I camfranglais är också ord från pidginengelska vanliga. Andra sätt att förändra språket är att förkorta ord, skapa nya ordkombinationer av ord från olika språk eller att hitta på helt nya ord (neologismer).

Sasha Newell skriver att nouchi, det språk som uppstod i Abidjan, har blivit känt i hela Elfenbenskusten och till och med i grannländerna. Det har blivit en källa till nationell stolthet för många och används som förstaspråk av vissa människor. Tidningar, TV och radio tar upp språket till diskussion. Speciellt serier och illustrationer använder språket liksom musiker vars låtar vinner stor spridning.

Nouchi och camfranglais kan särskiljas från traditionella pidgin-språk därigenom att de aktuella sociala förutsättningarna inte är desamma. Nouchi uppstår, inte som ett handelsspråk som swahili eller dioula, för att människor som inte kan varandras språk ska förstå varandra, utan för att stänga ute andra. Det är heller inget kreolspråk, åtminstone inte ännu, där nya generationer föds som har det som modersmål. Nouchi skapades i en modernare kontext med lån från TV-serier, musik och amerikansk populärkultur och det har gett möjligheter att utforma ett språk på ett nytt sätt; i början för att utestänga andra, men sedan endast för att göra något intressant, spännande och ”coolt”.
Nouchi och camfranglais föddes ur en mångkulturell miljö som inte liknar den som fanns i äldre tider.

Nouchi och camfranglais är idag inte standardiserade. Även om det finns försök till uppslagsverk är mängden ord ofta ännu begränsad. Något fulllödigt alternativ till franska är de inte. Språken lämpar sig ännu inte till mer komplicerade texter. De är enkla och passar bäst för att användas i vardagliga sammanhang.

De är språk som är utpräglade mode-språk. Vissa ord blir populära under en tid för att sedan försvinna. Försök har gjorts att katalogisera och bevara språket, romaner har börjat skrivas och dessa läggs till den produktion som finns inom andra lättare genrer.

Frankofonin som värnar franska språkets renhet tycks ha valt strategin att se t.ex. nouchi som underhållande och harmlöst. Nouchi-språket används som krydda i officiella kanaler i Elfenbenskusten, i tidningar, radio och TV och något kategoriskt avståndstagande har inte uttryckts på högre nivå.  I stället citeras de vanligaste orden eller de nya orden som tillkommer som kuriositeter, som folklore.

Kanske kommer dessa språk som ännu är typer av slangspråk inte att överleva och då har frankofonin segrat helt. Eller så kan det utvecklas och med tiden få en allmännare användning, bli barns modersmål och utvecklas till kreolspråk. En utveckling som frankofoniförespråkarna kanske kan acceptera. Allra helst som dessa nya språk har franska som bas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Endast kommentarer undertecknade med namn publiceras.