Göran Dahlgren
I boken ”De mänskliga rättigheternas väg” ger Ove Bring i
några inledande kapitel exempel på icke-västliga lagar som liknar dem om
mänskliga rättigheter så som de formulerades av t.ex. Förenta Nationerna 1948. Han
börjar med sumerriket kring år 2400 f.kr. Ungefär då nedtecknades levnadsregler
av moralisk art där det ges rätt åt alla i riket att njuta frukterna av sitt
arbete och skydd mot övergrepp, även från den politiska och religiösa makten.
Även andra exempel ges. Han tar upp ett fredsfördrag från
omkring 1270 f.kr. mellan hettiterna och Egypten, ett avtal som skulle säkra
evig fred mellan rikena . Här bestämdes att krigsfångar skulle behandlas
humant. Från Egypten finns också bevarade regler där det sägs att man ska visa
aktsamhet gentemot fattiga, svaga och orkeslösa.
Antiken avhandlas också. Här finns en skillnad från tidigare
nämnda civilisationer i det att det juridiska systemet har bevarats. Källäget
är således bättre. Ett utvecklat rättssystem kom till stånd i t.ex. romarriket.
Det ansågs vara så utvecklat att det influerade formandet av Europas moderna rättssystem.
Även inom konfucianismen i Kina finns idéer som tangerar dem
om mänskliga rättigheter liksom i Indien där buddhismen bl.a. predikade fredlig
samexistens mellan samhällets medlemmar.
En indisk härskare (stormogul) under 1500-talet vid namn
Akbar är enligt Bring en person som kan bli ”kultfigur” (sid 155) Han införde
trosfrihet och avskaffade en lag som stipulerade att krigsfångar blev slavar.
Han avskaffade också vissa skatter som drabbade icke-muslimer. Denna politik
ledde till viss yttrandefrihet, främjade tolerans och motverkade religiös diskriminering.
Men även Afrika söder om Sahara har också sina föregångsmän
inom mänskliga rättigheter. En av de mest kända är Mansa Moussa som grundade
Mali-riket på 1200-talet. Enligt muntlig tradition utfärdades efter slaget vid
Krina år 1235 en lagsamling kallad Kourouka Fouga eller Mande-deklarationen.
Den reglerade livet för människorna i det nya riket och präglades av idéer som
tangerar dem om mänskliga rättigheter.
Lagsamlingen är uppförd på UNESCO:s lista över
mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna lista skapades på 1990-talet och
utgör ett försök att bevara och trygga kulturella uttryck hos olika folk t.ex.
hantverk, ritualer musik eller berättelser.
Kourouka Fouga har bevarats i den muntliga traditionen av
speciella barder (grioter). Det finns därför meningsskiljaktigheter kring den
exakta ordalydelsen i lagarna. Ett projekt inleddes 1998 för att försöka nå
fram till den version som var den mest tillförlitliga. 10 av de mest
respekterade bardernas versioner sammanvägdes och fick utgöra materialet till
sammanställningen.
I den version som arbetades fram finns 44 artiklar som
skulle fungera som juridiska och moraliska riktlinjer för det nya Mali-riket.
Dessa berör social och politisk organisering, moraliska och religiösa frågor.
De artiklar som handlar om vad man skulle kunna kalla
mänskliga rättigheter kan sägas behandla 5 områden: rätten till liv och fysisk
integritet, varje försök att frånta någon livet skulle straffas med döden,
kvinnors beskydd, ”förolämpa aldrig kvinnor, våra mödrar” (art. 14), uppmuntran
till barns skolning (art. 9) behandlingen av slavar (art. 20) ordagrant ”Vi
härskar över slavar men inte säcken de bär på”. Även äganderätt garanteras.
Många av edikten handlar om hur människan ska bete sig mot
varandra, mot utlänningar, i giftermål och arvsfrågor. Ekonomiska frågor
avhandlas och tankar kring bevarandet av naturen uttrycks.
Kuourouka Fouga är en fascinerande samling lagar som
förtjänar att bli vidare känd. Att samlingen inte skrivits ner och endast
bevarats i den muntliga traditionen kan vara ett skäl till att den inte nämns
så ofta. Ove Bring tar t.ex. inte upp den. Tankar om mänskliga rättigheter tillhör
således inte endast den västerländska kultursfären även om de förknippas med
Väst och västerländsk rättstradition. Även Afrika lämnar ett bidrag med
Mande-deklarationen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Endast kommentarer undertecknade med namn publiceras.